Vissa personer med lifligt skaplynne pläga ofta, i
synnerhet när de råka i affekt, uttrycka sina tankar och känslor
i en ordström, så hejdlös som vårfloden strax före en
öfversvämning. Äro nu hos en dylik person talverktygen
tillräckligt smidiga och öfvade för att motsvara sådana kraf från
föreställningsförloppets sida, så riskerar han dock, i synnerhet
när han uppträder som offentlig talare, först och främst att
blifva endast delvis förstådd, men för det andra väcker han
löje och i längden äfven förargelse, emedan denna ordström,
som hotar öfversvämma allt i sin väg, dock i första rummet
bortsköljer åhörarnes tålamod.
Nåja, det märkliga är vad som händer efter det ändå ganska korta meningsutbytet med vakten. Han avslutar med att han ska kalla dit polis. Mycket riktigt, en polisbil glider in framför sällskapet och två yttersta bistra manliga PA sprätter ur och beordrar hemgång. Jag försökte småprata lite med dem i förhoppning om att kunna desarmera situationen men de var direkt fientliga. Irriterande nog så eskalerade de hela situationen med sitt ingrepp, hade vi bara fått fortsätta promenera hade det bara blivit en trevlig utekväll med en dum vakt, nu lyckades de nästan förstöra kvällen för alla. Förstår inte varför poliserna inte kunde testa att vara trevliga först i stället för att dra på sig den där snutdumma masken direkt.
P.S. Vi andra kunde knalla vidare till annan lokal men jag hann tyvärr inte med nån efterfest efter det. D.S.

2 kommentarer:
Jaså Claes det trodde inte jag om dig, att du var i klammeri med polisen...:D
Ehrm, det var inte jag, utan en vän.
Skicka en kommentar